Idrottskrönika 28 1937 del 1

Prolog

I Spanien trappades inbördeskriget upp. I april bombade Luftwaffe den lilla staden Guernica (eller Gernika på baskiska), som är Baskiens heliga stad. Mer än 200 oskyldiga människor blev offer för bombraiden och ytterst ansvariga för illdådet var nationalisterna. Händelsen gav upphov till ett av 1900-talets mest kända konstverk, Pablo Picassos ”Guernica”. Diktaturerna var på marsch och under året invaderade Japan Kina och bombade Shanghai sönder och samman. Neville Chamberlain blev premiärminister i England. I maj inträffade en katastrof nära New York. Vid landning fattade den vätgasfyllda luftballongen Hindenburg eld och 33 människor omkom.          

I april fick Sverige ett nationalstadion för fotboll, då Råsunda i Solna invigdes. Det var då Nordens största idrottsarena. Första matchen spelades mellan AIK och Malmö FF inför nästan 25 000 åskådare. Den officiella invigningen skedde den 17 maj i en landskamp mot England. Inför 40 000 fotbollsentusiaster fick den svenska ”elvan” se sig utspelade av de brittiska proffsen. Matchen slutade 0-4.  I juni blev Joe Louis den andre svarte boxaren genom tiderna, som erövrat mästarbältet i boxningens tungviktsklass. Den förste var Jack Johnson 1908-1915.

Degraderingen

För ÄIF väntade en ödesmättad avslutning av säsongen 1936/37. Det var nu det skulle avgöras ifall klubben skulle kunna prolongera kontraktet i division 2.  Redan i januari började ÄIF sina förberedelser med inomhusträning i folkskolans gymnastiksal. Tränare även 1937 var Gunnar Olsson, den gamle HIF-stjärnan. Nya regler infördes inför säsongsstarten. Bollens vikt skulle vara högst 450 och minst 400 gram. Tidigare var spannet, 425-370 gram. För första gången drogs det en halvcirkel utanför straffområdet. Reglerna vid inspark och frisparkar ändrades också. Svensk fotboll var på frammarsch, vilket landslagets framgångar vittnade om. Nu startade förbundet för första gången en fotbollsledarkurs med både teoretiska och praktiska inslag. I kursprogrammet ingick lagpsykologi, lagskötsel, fysiologi, klubbadministration, talteknik och träningsmetoder.

Annandag påsk (25/3) var det vårpremiär för ÄIF, då laget mötte seriekonkurrenten och mångåriga antagonisten Höganäs Bollklubb (HBK) i en träningsmatch på idrottsplatsen. Inför säsongsavslutningen var de placerade i varsin halva av tabellen. HBK hade en tätposition att försvara medan ÄIF slogs för sin överlevnad i division 2. Hemmalaget hade följande laguppställning, F. Truedsson, Harry Persson, Nils Persson, Bertil Bengtsson, Karl Magnusson, Paul Weiman, Bertil Björklund, Yngve Nilsson, Bertil Frid, Karl Olsson och Fride Wendt. Gamla beprövade namn där flera hade passerat sin topp i karriären men några nya friska debutanter fanns inte i sikte. I den här matchen gjorde man det emellertid bra och spelade 2-2 mot serieledaren i division 2 södra. Dagens målskyttar var Kalle Olsson och Bertil Björklund. Före seriestarten spelade Ängelholmarna ytterligare tre träningsmatcher. Först mot Billesholm, seger 3-1 och sedan ett returmöte med Höganäs, förlust 0-1. I genrepet inför serieinledningen mötte man Stattena och då testades ett par nya spelare. Det blev en uppvisning i missade målchanser och dåligt försvarsspel. Trots ett stort spelövertag förlorade ÄIF med 1-6 men enligt devisen, ”ett dåligt genrep lär följas av en god premiär” fanns det, enligt journalisten, ingen anledning, ”att kasta yxan i sjön redan nu”. Bertil Fridh gjorde hemmalagets mål.

Premiären mot Växjö blev lyckad. Inför en fåtalig publik, dåligt spel, som delvis förklarades av det dåliga vädret vann ÄIF med 3-1. Men det behövdes två straffar för att bärga segern. Dessa sköt Karl Olsson in med ackuratess, det tredje målet prickades in av Bertil Fridh, som också var lagets bäste målskytt så här långt i seriespelet med 6 mål.

Trots segern i premiären var det inte många s.k. experter, som trodde att ÄIF skulle hänga kvar i ”tvåan” och deras farhågor skulle tyvärr besannas. Våravslutningen blev ett långt lidande för ÄIF: s supporters. Kvar att möta under våren hade ÄIF, Malmö BI(MBI), bottenkollegan IS Halmia, IFK Kristianstad, Halmstads BK(HBK), IFK Hälsingborg samt BK Landora. Matcherna mot Halmia, Hälsingborg och Landora spelades på hemmaplan. Det blev en berg- och dalbana i prestationer. Mot, MBI, 2-4, IS Halmia 2-2, Kristianstad 2-8, HBK 0-7, IFK Hälsingborg 4-1. Ett liten låga av hopp tändes i matchen mot Halmia och då de svart-vitas spel beskrevs, som ”vårsäsongens bästa”. Den lågan falnade i matcherna mot Kristianstad och Halmstad. Segern mot kamratlaget från ”Sundets Pärla” innebar emellertid, att chansen till nytt kontrakt fanns kvar men då krävdes seger i avslutningsmatchen mot Bollklubben Landora från Landskrona i det som av pressen beskrevs som Ängelholms IF: s viktigaste match i division 2. Inför 850 åskådare beseglades ÄIF: s öde. Med Knut ”Buckla” Hansson, som stor regissör förpassades ÄIF ur division 2. Han ledde Landskronalaget till en förkrossande seger, 4-0. Mer känd är ”Buckla” för sin 192 matcher och 154 mål i Landskrona BoIS under lagets storhetstid på 1930-talet och början av 1940-talet. Han spelade också sex landskamper för Sverige och gjorde på dem 7 mål. Deltog i VM 1938 i Frankrike, där Sverige blev fyra.

forts i del 2