Idrottskrönika 34  1943-1944, de mörka åren, del 1 

ÄIF-fotboll våren 1943

När ÄIF startade sina förberedelser inför slutspurten av säsongen 1942/43 med träningsmatch mot Munka Ljungby var det bara Sture Svensson och Harry Persson, som hade varit med under de stora åren. Harry gjorde comeback under hösten 1942 för att hjälpa sin gamla klubb i en svår situation. Grannklubben, som spelade i en lokal pokalserie hade naturligtvis inte mycket att sätta emot. Harry Persson dominerade och gjorde tre av ÄIF: s åtta mål. I nästa träningsmatch mot Höganäs BK var även Pelle Weiman med. Förlusten mot division 2-laget, 1-2, var ett fall framåt för de ”Vit-svarta” och återigen gjorde Harry Persson, nu kedjeledare, mål. Även nästa match spelades mot ett Höganäslag, nu IFK Höganäs. Det blev förlust, 2-4 och ÄIF gjorde en svag insats, delvis ursäktat av inkallelserna, som innebar att man fick sätta in ett flertal reserver. Claesson var dock tillbaka i laget och stod för ett av  målen. Den 18 april var det då dags för seriepremiär mot Råå IF på bortaplan. Harry Persson fortsatte att leda ÄIF: s kedja och gjorde än en gång mål men det blev ändå förlust med 1-3. En helt ny bekantskap för Ängelholms fotbollspublik gästade idrottsplatsen i den följande omgången. Det var IFK Knislinge, som visade sig vara en svår nöt att knäcka. Ett ihåligt hemmalag hade inte mycket att sätta emot, förlust 2-4. I den fjärde seriematchen tändes ett litet hopp, när ÄIF lyckades ta poäng mot Stattena, 2-2. Hoppet om nytt kontrakt i Skåneserien division 1 fortsatte att leva, när man besegrade jumbokollegan Billesholm med 5-4. Ängelholmarnas öde beseglades i den följande omgången mot serieledarna BK Drott, som rättvist vann med 4-2. ÄIF slutade sist i serien efter en 0-4-förlust mot HBIS, som in det sista utmanade BK Drott om seriesegern. Serietabellen var ingen vacker läsning, tre segrar, tre oavgjorda och tolv förluster, målskillnad 29-49. ÄIF skulle i fortsättningen spela Skåneserien division 2, den femte nivån i svensk fotboll på den tiden. Det var den sämsta placering ängelholmarna hade haft sedan Skåneserierna hade införts. Nu skulle de ”Vit-svarta” möta Strövelstorp, Viken, Skromberga, Billesholm, Hälsan, Åstorp, Rönne, Tyringe och Öresund. Gratulationer kunde emellertid gå till den förre ÄIF-stjärnan Sven-Ove Svensson, som i fortsättningen skulle spela i ”Sydsvenskan” med BK Drott.

ÄIF-fotboll sommaren och hösten 1943

Pokalserien mot ÄAIK, som startat hösten 1942 fortsatte sommaren 1943. Nu tog ÄIF revansch för nederlaget året innan, således stod det nu 1-1 i matcher. Några träningsmatcher avverkades med gott resultat, mot Grevie GIK, 4-2, Högaborg, från Skåneettan, 3-3. Förslövs IF, 6-1 och Munka Ljungby, 1-0. När serien startade var ÄIF självklart favoriter, ett lag som bara några år tidigare hades spelat i näst högsta serien i landet. I första matchen mot Helsingborgslaget BK Hälsan fanns några spelare kvar, som var med under ”storhetstiden”, Bertil Fridh, som nu gjorde comeback efter över ett års uppehåll, Tage Claesson, Kalle Olsson och Egon Walther. Det gick bra inledningsvis med seger i premiärmatchen mot Hälsans BK, 5-2. Bertil Fridhs återkomst var remarkabel, tre mål kunde bokföras på hans konto. Lokalderbyt mot Strövelstorp gav två nya poäng, 3-1 och så långt var de i sin ordning men sedan strulade det. Två raka förluster mot BK Rönne, 1-2 och Åstorps IF, 1-3, innebar att ÄIF halkade efter serieledande Skromberga, som väntade i nästa match. Den drabbningen slutade 2-2. Matchen mot nykomlingen Öresunds BK i matchen därpå slutade 4-4. Nu hade ÄIF hittat formen och tog revansch på Åstorps IF i nästkommande match, 3-1. Det blev Bertil Fridhs sista match i den ”vitsvarta” dressen. Formen höll i sig och i tur och ordning besegrades Viken, 3-1 och Billesholm, 2-1. Det innebar, att ÄIF hade häng på serieledarna Skromberga, som väntade i nästa omgång. Vid vinst kunde ÄIF gå upp jämsides i serietoppen. Det blev dessvärre förlust på hemmaplan, 1-2 slutade matchen. Tre poäng i de följande matcherna, Strövelstorp, 2-1 och BK Hälsan, 0-0 innebar, att ängelholmarna kunde övervintra som tabelltrea, tätt i hälarna på serieledarna.

ÄIF-fotboll våren 1944

ÄIF höll ett odramatiskt årsmöte i början av mars. De usla resultaten för fotbollen tycktes inte nämnvärt ha påverkat valen. Styrelsen satt kvar, liksom fotbollsutskottet med de gamla storspelarna Kalle Olsson och Bertil Fridh i spetsen. A-laget hade fortfarande en bra chans, att blanda sig i toppstriden och därmed ta sig tillbaka till Skåneettan. Första träningsmatchen spelades mot Vejbyslätts IF ett par veckor senare, vinst 3-0. Laget tycktes vara i god form, seger i seriegenrepet mot ”sydsvenska” Bjuvs IF, 5-0 och i seriepremiären mot Tyringe, 3-1, 4-0 på Höganäslaget BK Öresund bekräftade det. Nu väntade tre bortamatcher, som skulle avgöra serien. I den första blev det förlust med 6-2 mot Tyringe på bortaplan. Därmed hade de ”Vit-svarta” inte längre någon chans, att ta hem serien. Det kunde konstateras, att i laget spelade fortfarande Kalle Olsson och Tage Claesson. Båda gjorde mål i den matchen. Ängelholmarna avslutade säsongen 1943/44 med tre segrar, Billesholms GIF, 3-0, BK Rönne, 1-0 samt storseger mot Viken med 7-3. I den matchen gjorde  förstaårssenioren Assar Pettersson tre mål.

ÄIF-fotboll sommaren och hösten 1944

Inför seriestarten på säsongen 1944/45 i augusti spelade ÄIF två officiella träningsmatcher. Mot Ödåkra, vinst 6-4 och Vejbyslätts IF, seger 4-2, utöver det mötte man Remfabrikens korplag, som förberedde sig för match mot cykelfabriken REX från Halmstad. I Halmstadslaget spelade bl.a. den allsvenske spelaren i Halmstads BK Sune Pettersson, som för övrigt senare skulle bli svåger med, de i Ängelholm välkända idrottsbröderna Pettersson, Thorsten, Bertil och Assar. Under sommaren 1944 kunde de fotbollsintresserade även titta på ÄIF: s juniorlag, som via segrar mot Klippan, Örkelljunga och Viken avancerade till semifinal i Skåne-DM. Det var andra gången på några år, som det hände. Liksom 1940 mötte man HIF och historien upprepade sig. Det blev storförlust! Seriespelet 1944/45 startade med möte mot Söderlaget från Helsingborg, HBIS. Det blev en lyckad premiär, seger med 6-2. Fortsättningen blev inte lika bra. Fyra raka förluster, Nyvång, 1-3, Skromberga, 1-2, Tyringe, 1-2 och returmöte HBIS, 0-3 gör att ÄIF halkade efter rejält i serietabellen. Efter den serieinledningen genomgick ÄIF en metamorfos, åtta matcher, fem segrar, två oavgjorda och en målskillnad på 31-14. Den stora skillnaden var, att lagets kedjeledare, Sigvard Åberg var tillbaka. Åberg debuterade i ÄIF i slutet av juli 1944. Från sommaren 1944 t.o.m. höstsäsongens slut spelade han 13 matcher och gjorde 27 mål. En otrolig prestation! Var han kom ifrån går inte att utröna i källorna men troligtvis var han tillfälligt placerad i Ängelholm, som inkallad. Efter 1944 spelade han aldrig i ÄIF igen. Höstspurten innebar, att ÄIF nu låg på tredjeplats inför våravslutningen 1945.